Språkutvecklande undervisning – alla ska med

Jag läser mycket just nu och då främst om språkutvecklande undervisning, genrepedagogik och lässtrategier samt hur vi kan bedöma det. Kanske det låter dumt att blanda ihop begreppen men för mig är det ett sätt att förhålla sig i klassrummet och något som är nödvändigt för att eleverna ska kunna hänga med i undervisningen. Det gäller också att vara tydlig med vad vi bedömer och hur vi gör det samt anpassar undervisningen så alla kan följa med i den.
 
Josefin Nilsson sammanfattar tankarna jag delar i artiklen från Svenskläraren nr 1 2014 – Undervisning som inkluderar alla. Hon har också satt ihop en PP om lässtrategier här om ni vill se eller använda den. Ämnet är också på tapeten då Barbro Westlund nyss gett ut sin doktorsavhandling Att bedöma elevers läsförståelse. Westlund skriver på DN debatt den 13 december 2013 om varför svenska elevers läsförsteålse är så låg och artikeln som heter Så kan svenska elevers läsförståelse förbättras, ger oss just fem punkter på vad vi måste göra.
 
Vad är språkutvecklande undervisning? Det är när alla lärare arbetar medvetet med språket i sitt ämne. Här på Nationellt centrum för svenska som andra språk kan du läsa mer om vad det är. Anna Kaya ger här en del tips på hur man kan arbeta språkutvecklande i engelska. Jag vill också lyfte upp hennes inlägg om vad individualiserad vs individanpassad undervisning innebär. För mig är det ett viktigt förhållningssätt och hur jag ser på min roll som pedagog. Överlag är hela hennes blogg väldigt bra om ni har tid att läsa runt.
 
Genrepedagogik är intressant tycker jag eftersom det är ett förhållningssätt eller metod som kan tillämpas om man arbetar språkutvecklande och tanken är att alla ska med. Om du vill veta mer om vad genrepedagogik är kan du läsa här på Nationellt centrum för svenska som andra språk och här finns också ett bra inlägg som förtydligar det formativa inom pedagogiken. Här finns en film med en checklista för om du arbetar språkutvecklande som kanske passar att titta på eftersom den är relativt kort. Och här finns ett inlägg till av Anna Kaya som förklarar vad det hela går ut på med referenser till en annan duktig pedagog som tillämpar genrepedagogik, nämligen Hanna Stehagen som har som blogg här.
 
Hanna Stehagen förklarar här en annan metod som heter SIOP som går ut på att man ger stuktur, trygghet och en känsla av att ”jag-kan”. Det finns också en checklista där för om du arbetar med stukturen.
 
Här finns en filmatiserad föreläsning av Maaike Hajer som handlar om flerspråkighet i alla ämnen. Och här en PP om strategier för läsning. Malin Runering har satt ihop en Prezi om varför språk i alla ämnen? om ni vill visa era kollegor som hon gjorde på en träff. I den får ni också veta vad läroplanen säger om språk och varför det är engeläget att alla lärare arbetar språkutvecklande.
 
Hur ska man då göra så alla hänger med? Så här skriver Anna Kaya i sitt inlägg 7 sätt att få andraspråkselever att nå målen:
 
”Genom att integrera följande sju principer i planeringen och genomförandet av din undervisning, oavsett ämne, kommer det att leda till att andraspråkselever i högre grad utvecklar ämneskunskaper parallellt med att de utvecklar sitt svenska språk”:

1. Lär känna dina elever, deras språkliga och kulturella bakgrund, deras tidigare erfarenheter och kunskaper.
Vad vet jag om mina elevers språkkunskaper? Känner jag till på vilken kunskapsnivå de befinner sig? Hur tar jag reda på detta och hur påverkar det planeringen av min undervisning?

2. Formulera målen för undervisningen, och kunskapskraven för eleverna, både utifrån ämneskunskaper och utifrån språkbehärskning.
Vilka språkkunskaper behöver eleverna tillägna sig för att kunna nå målen och tillägna sig kunskap? Är eleverna insatta i vad de ska lära sig och vilka språkkunskaper de behöver för att kunna nå målen?

3. Se till att målen och undervisningen är uttrycklig och tydlig.
Hur ser jag till att alla elever förstår målen och förstår vilken kunskap ska tillägna sig? Hur planerar jag undervisningen så att alla elever deltar aktivt? Hur kan jag göra min undervisning så begriplig att jag når alla elever?

4. Börja med konkreta, kontextbundna uppgifter för att göra det abstrakta enklare att förstå.
Hur kan jag få med mig eleverna från det kända, konkreta, kontextbundna till det mer abstrakta, kontextobundna? Hur kan jag sätta olika begrepp i ett konkret sammanhang?

5. Skapa möjligheter för autentisk språkanvändning med fokus på ämnesspecifikt och akademiskt språk.
Hur fokuserar jag på språkanvändningen i min undervisning? Ger jag eleverna möjligheter att upptäcka, tillägna sig och använda sig av det ämnesspecifika språk och de språkliga strukturer som kännetecknar ämnesområdet?

6. Säkerställ att det finns en balans mellan receptiv och produktiv språkanvändning vid varje undervisningstillfälle.
Ger jag eleverna möjligheter att lyssna, tala, läsa och skriva vid varje undervisningstillfälle? Ser jag till att det skapas en balans?

7. Ge eleverna redskap och strategier för inlärning, uppföljning, utvärdering och självbedömning.
Vilka möjligheter ger jag mina elever att reflektera över sin egen inlärning? Ger jag elever inlärningsstrategier genom att t ex ”tänka högt” och ge modeller på hur man kan närma sig en text? Hur ger jag eleverna redskap så att de ska klara av att göra egna utvärderingar och bedömningar av vad de har lärt sig?

Ja svårare än så kanske det inte är? Jag tror på att vi i alla fall når fler elever och att fler elver utvecklar sitt språk och måluppfyllelsen blir högre.
 
 
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: