Strategier för läsning

Det  pratas en del om strategier på nätet för läsning och främst inom svenska språket. Ni har väl inte missat  av Marie Trapp som vann Svenska Akademiens svensklärarpris 2013 för sin roll inom Lässtrategier, Susanne Nystedts videoscribes om lässtrategierna på Youtube som nominerade henne till guldäpplet och Alexandra Wastessons personifierade läsfixare. De har hämtat inspiration från Barbro Westlund lässtrategier som hon skriver om i sin bok Att undervisa i läsförståelse. Westlund menar att det inte räcker för elever att läsa mycket, de måste få strategier för att förstå det de läser. Genom att ge lärare ett gemensamt språk kan man sätta ord på det man redan gör i sin läsundervisning och vad man eventuellt inte gör.
 
Läsinlärningen i svensk grundskola genomgår fyra steg, där steg ett innebär att man lär sig avkodningen av bokstäverna, steg två automatiserar läsningen, steg tre att man får en läsförståelse och fjärde och sista steget att man får läslust och en vilja att läsa böcker. Det är främst steg tre som vi inte tränar tillräckligt på i svenska skolan och att eleverna sakta slutar läsa och faktiskt vad de läser.
 
Metoden kallas också reciprok undervisning (RU) och det amerikanska begreppet reciprocal teaching (RT) förekomer också mellan varven.
 
Metoden kan med fördel användas inom engelskundervisningen och egentligen vilket annat ämne som helst, där du läser en text. Vi måste hjälpa alla elever att få ett rikt språk och en lust på nyfikenhet på vad de läser genom att modella hur. Om vi inte gör det uteblir textförståelsen. Vi som vuxna exemplifierar för eleverna hur så att de sedan på egen hand ska kunna göra detta i mindre grupper. Här kan vi bedömma förmågor som strategier för hur de läser, uppfattar ord och detaljer, hur de anpassar läsningen och lyssnadet efter olika syften. Om vi inte gör så har jag svårt att förstå hur jag ska kunna bedöma förmågorna.
 
Hur gör man då? Man introducerar strategierna genom textexempel och vill ni se Susanne Nystedts filmer klickar ni på rubriken och har där en genomgång på ett par minuter. Här lite kort om vad lässtrategierna går ut på:

1. Att förutspå/The Predictor

Här ställer man frågor som vad tror ni boken handlar om genom att titta på bokomslag, rubriker och kursiverade ord. Strategin kallas också för spågumman eller upptäckstresanden. Man kan visa en bild på det man ska läsa, läsa upp första raderna ur boken och sedan fråga vad den handlar om, samla ord i en lista mm.

2. Att ställa frågor/The Questioner

Till sin hjälp ställer man de fem ryggmärgsfrågorna – vad, hur, vem, när och varför? Strategin kallas också för frågeapan.

3. Att göra inferenser /The Clarifier

Reder ut oklarheter, slår upp ord man inte förstår och har strukit under, tolkar, läser mellan raderna och gör kopplingar till egna erfarenhet eller andra texter kring samma tema (textkopplingar). Strategin kallas också för fröken detektiv.

4. Att sammanfatta/The Summarizer

Texten sammanfattas och man fångar in det viktigaste. Vad visste jag innan, vad vet jag nu. Den här strategin kallas också för Cowboy Jim eller nyhetsuppläsaren. Här har jaghittat en PP att använda i undervisningen för att träna strategin.

5. Att skapa inre bilder/The Artist

Här förstår vi att vi påverkas av texter av olika slag och vi frågar oss hur det kändes att läsa den här boken, och om man själv varit med om något liknande som personerna i boken. Kallas också för konstnären och återfinns i projektet en läsande klass och inte i Westlunds material.

Här en länk med textexempel att läsa för att träna inferenser, förutspå och sammanfatta. Eleverna kan svara direkt på skärmen med självrättande svar.

Jag hittade på denna mall på denna blogg, som eleverna kan ha nytta av medan de arbetar i grupper och denna som får eleverna att tänka på både djupet och bredden. Vill du veta mer om det kan du läsa det Svanelid skrivit här på Lärarnas Nyheter.

Här en film om hur det kan gå till när man som lärare visar på hur man ställer introducerar strategierna:

 

 Lycka till med att få elever att läsa på djupet och inte bara på ytan!

 

 

 

Hör- och läsförståelse i ett

Att lära sig ord enskilt och utan sammanhang brukar ofta leda till att man minns mindre. Men om du lär dig ord genom att läsa och höra texterna och sedan gör övningar till dem befäster du dina kunskaper bättre.
 
Det finns två bra sajter för ändamålet som jag själv fått tipsat för mig, där första handlar om aktuella nyheter och den sista om tematiska arbetsområden.
 
 
 
Randall´s ESL Cyber Listening
 
 
 

Strategier för språkförståelse

De som känner mig vet att jag har en förkärlek för tydlighet och strategier som gör det lättare för eleven att hänga upp sin kunskap på, men även för läraren att göra målet tydligt – vad eleverna ska kunna efter lektionens slut.
 
Jag ramlar på så otroligt mycket bra att jag bara måste tipsa om de kreativa lärare som finns där ute i Sociala medier. De här filmerna Mia Smith gjort om strategier hur man kan förstå ett språk:
 
 
 
 

BFL i undervisningen

Jag läser om BFL som står för Bedömning för lärande och begreppet förknippas med Dylan Wliams. Men vad är det mer konkret du kanske undrar? Det är förhållningssätt du som pedagog har på dina lektioner.
Jag rekommenderar er att läsa den den artikel som en förstelärare i svenska har skrivit ”Synligt lärande – en obekväm, men ärlig kompis” av Joakim Nilsson. Jag är ingen stor förespråkare av prov, men jag har dem likväl i alla fall i mitt andra ämne engelska, men i svenska bedömmer jag på ett annat sätt. Jag har provat exit-tickets och det ger mig snabbt svar på vad jag behöver ta upp nästa gång, jag använder stödmallar och avbockningslistor, jag skriver lärandemål dels i planeringen och på tavlan.
Vad är då BFL i korta drag? Det är fem strategier om hur du kan lägga upp undervisningen
  1. Tydliggöra mål och kritierier för framgång
  2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet
  3. Att ge återkoppling som för lärandet framåt
  4. Att aktivera eleverna som lärresurser för varandra
  5. Självutvärdering

Mer om vad varje strategi handlar om kan du se här i Mikael Rystads film. Den är kort och ger tydliga exempel på vad varje strategi handlar om.

För att ta del av andra pedagogers tankar kring BFL följer jag gärna Guldäpplenominerade Susanne Nystedts sida Vallen Susanne för att ta del av henns tankar kring BFL. BFL och The Big Five av Göran Svanelid hänger ihop på många sätt och även flippat klassrum och där har ni en blogg av Karin Brånebäck att följa – Kilskrift
Här har ni en föreläsning av Wiliam: