Skrivövningar att tillämpa på lektion

När jag skrev inlägget om strategier för att skriva engelska hittade jag detta på lektionsförslag på skrivövning, som jag tyckte lär väldigt bra och tänkte genomföra själv om ett tag då jag nyss avslutat ett område med fokus på andra förmågor.
 
Man ska först presentera skrivövningen genom att låta eleverna förutspå för att locka dem till skrivande. Sedan skriver eleverna och man varierar skrivandet på olika sätt. Du får kika in på länken för att läsa dig till genomförandet mer utförligt.
 
 
 

Strategier för att utveckla ordförrådet och idiomatik

Det finns ett starkt samband mellan ordförråd och läsförståelse, och Barbro Westlund skriver att det är den enskilt avhängande faktorn för god läsförståelse. Det är därför viktigt att eleverna lär sig använda strategier för hur de ska utöka ordförråd men även idiomatiska uttryck. Jag har skrivit om ordinlärningen förut men här kommer ett annat inlägg.
Bästa sättet är att använda en ordlista och gärna en i bokform eftersom den innehåller mer utförliga beskrivningar av ord och idiomatiska uttryck men det finns många bra på nätet. Först ska man hitta synonymer, sedan ska man göra en koppling till något som man kan komma ihåg och hänga upp ordet på och sist en motsats. Det är sedan bra att sätta dem i ett sammanhang, dvs en mening. Jag hittade denna övning att använda för eleverna.
Om du har ett svårt ord kan du försöka lista ut vad ordet betyder i det sammanhang det står eller genom att lista ut vad prefixet eller suffixet betyder. Här en övning att skriva ut och en interaktiv övning på datorn här.
I mitt tidare inlägg om hur du kan arbeta med ordinlärningen i klassrummet kan du läsa om många sätt att träna ord på. Här hittar du också de mallar jag har gjort för att träna ord.

Strategier för muntlig kommunikation

Jag skrev lite om muntliga strategier i inlägget om strategier för lyssna och hörförståelse då strategierna går in lite i varandra, eftersom du interagerar och lyssnar och pratar i ett.
Det viktigaste att komma ihåg är att du som lärare använder engelska i klassrummet i så stor utsträckning som möjligt.
Länktips för muntlig engelska finner du här:

Om strategier i engelska språket

Det talas mycket om strategier i både svenskan och engelskan. När jag ramlade på ett dokument från Skolverkat som heter Om strategier i engelska och moderna språk som skrevs av Lena Börjesson i juni 2012 började jag fundera mer på hur man kan använda sig av strategierna från svenskan gällande läsning i engelska och skrev ett inlägg om det. Jag hittade då också på ett par intressanta mallar att ha in undervisningen som ligger som länkar i inlägget. Jag har också skrivit om strategierna som förekommer i språkundervisningen och som också finns mer utförligt i länken ovan, däremot har jag gett tips på hur jag brukar göra i min undervisning. Du finner dem här nedan men även mer i kategorierna i fliken nedan till höger som heter strategier i svenska och engelska.
Länktips för att träna på förmågorna finner du här.

Strategier för lyssnande och hörförståele

Det finns två bedömnings aspekter av hörförsteåelse; interaktiv, som innebär att man uppfattar och ger gesons på det som sagts, samt receptiv, som innebär att man bara lyssnar på TV, radio, musik, meddelanden mm.
 
Om receptivt lyssnande
 
I forskning har man kommit fram till att man bör fokusera mer på processen än slutresultatet, dvs ge eleverna mer strategier för att höra bättre. Hörförståelse brukar upplevs oftare som mer stressande eftersom man inte har tid att höra om, men med modern teknik kan man ofta träna på detta genom att pausa och lyssna om. Om du vill ha tips på länkar för ändamålet så finns de under min länklista och under rubriken hörförståelse.
 
För att bli en bra lyssnare behöver man automatisera sin förmåga, dvs bli van vid talad engelska, olika accenter och dialekter, men även struktur och grammatik. Det gäller att elever lär sig att lyssna efter betydelsebärande ord och sammanhang i det talade språket.
 
En forskare på hörförståelse, Larry Vandergrift, har utarbetat en effektiv modell för att arbeta med hörförståelse i klassrummet.
  1. Elverna använder sin förkunskap och förutspår vad de tror inslaget handlar om, vilka ord de tror kommer förekomma osv.
  2. Sedan får de lyssna och verifiera sina hypoteser från punkt ett och eventuelt lägga till ny information.
  3. Eleverna jämför sedan i grupper eller par sina resultat och enas om vad de fortfarande inte förstår.
  4. Sedan får eleverna lyssna en andra gång och jämför sedan igen.
  5. Efter andra lyssningen följer en diskussion med alla eleverna och man går igenom vad de inte förstod (lämpligen på tavlan) och fyller på med detaljer och försöker lista ut vad som gjorde att de inte förstod – kan vara textdelar eller ord.
  6. Vid en tredje lyssning lyssnar eleverna efter om det är något ytterligare som de efter diskussionen kan hitta. Om de vill får de gärna ha tillgång till en skriven text vid denna lyssning.
  7. Slutligen ska eleverna reflektera över vad som hjälpte dem att förstå och föreslå individuell eller gemensam plan för hörförståelseaktiviteter.

Modellen ovan inbegriper sk bottom-up och top-down lyssnade och resultatet påverkas av att man inte som lärare ger texten allt för tidigt. Om eleverna istället för använda sig av sina kognitiva färdigheter för att lyssna utvecklas strategin för att lyssna bättre. Så tänk på det när ni lyssna på kapitel i boken, gör det gärna utan att ha tillgång till texten först.

Om interaktivt lyssnade

Att som lärare prata engelska i klassrummet är ofta väldigt självklart, kanske man inte gör så lika ofta i de lägre åldrarna men det finns skäl att göra så för att de ska få utveckla sina kognitiva färdigheter. Skäl att inte prata engelska i klassrummet för äldre barn kan vara att de lättare skulle förstå om man förklarade på deras modersmål. Det finns dock studier som visar på att om läraren använder engelska i klassrummet kommer eleverna också prata engelska i större utsträckning.

Strategier för att kunna prata engelska är att omformulera sig eller förklara med andra ord. Strategier för att stanna kvar i en konversation är att avända kroppsspråk och gester mm

Ett bra sätt att prata engelska på finns också i min länksamling.

 

Lycka till eller kanske ska säga Good Luck!

Strategier för skrivning

Att få feedback i skrivprocessen har visat sig vara mer betydelsefullt än att få det i efterhand. Vi som lärare måste visa eleverna på strategier för hur de kan gå vidare i sin skrivprocess. Medan eleverna skriver kan de få en checklista med frågor som de kan följa och bocka av, de kan även få en checklista för hur de språkligt ska titta igenom sin eller någon annans text innan den lämnas in till läraren. Jag själv använder mig ofta av kamratrespons där de har fått frågor de ska titta på innan de lämna in den, kan vara two stars and a wish eller rena innehållsfrågor.
 
Jag brukar visa mina elever mindmap eller dispositionsfrågor/rubriker där de först får tänka fritt kring ämnet och dra steck eller skriva ner rubriker frågor. Sedan får de numrera dem och ta reda på mer om innehållet. De visar någon och sedan sätter de igång att skriva utkast. Utkastet ska alltid läsas av en kamrat. Skriva om, lägga till och rätta gör de efter checklistan innan textenlämnas in. Ibland publicerar vi dem, jag väljer ut meningar eller så sparar jag dem efter att vi tittat och pratat om dem igen efter min bedömning.
 
En mycket användbar teknik är att modella hur du själv bygger upp en text från början. Innan modern teknik brukade lärare sitta med en overhead apparat och skriva samtidigt som man pratade sina tankar. Nu kan man använda en projektor eller Smartboard och skriva direkt på datorn. Här ett exempel. Om man inte hinner kan man annars visa ett färdigt exempel på den typ av text man ska skriva – argumenterande text, saga eller insändare. I en svensklärares bank finns ofta många instruktioner på hur man bygger upp en liknande text i punktform om du inte har tillgång till det själv.
 
Tänk på att det tar tid att befästa strategierna och att övning ger färdighet.
 
Jag hittade en intressant länk då jag nyss googlade och längst bak i dokumentet finns checklistor eleverna kan använda sig av.