Hur underlättar man för språkinlärningen?

En framgånsrik språkinlärningen brukar ske om eleven:
  • tror på sig själv
  • är motiverad
  • är medveten om varför denna vill lära sig
  • inte är rädd för att göra misstag
  • tar risker
  • är bra på att gissa
  • har förmåga att se mönster
  • har en positiv attytyd till språket och dess kultur
  • söker tillfällen att öva språket
  • är villig att ta ett visst ansvar för sitt eget lärande

Att en elev har alla dessa egenskaper är inte särskilt troligt, men det underlättar om inlärningsmiljön är god och positiv och att man då hjälper elever ta risker och att det i sin tur leder till mer motivation. Det blir en spin-off effekt.

En god språkinlärare använder medvetet och omedvetet goda strategier för sin språkinlärning och mer om strategierna har jag skrivit här. Som lärare är det viktigt att man ger eleverna strategier så de kan använda sig och tillgodose sig inlärningen av ett främmande språk. Strategierna började det forskas intensivt om under 1980- och 1990-talet under STRIM-projektet, där resultaten sammanfattades i boken I huvudet på en elev (Malmberg). Kursplanerna från 1980- och 1990-talen och reviderade upplagan från 2000 betonade elevens ansvar och medvetenhet om det egna lärandet. Nya kursplanen från 2011, Lgr11, är starkt kopplade till Europarådets arbete för att främja språkundervisningen i Europa. Från det arbetet utarbetades en Europeisk språkportfölj för att stödja elevers egna reflektion kring sin inlärning. Du kan ladda ner den från Skolverkets hemsida.

Idag kan man se att den förskjutning som tidigare skedde från lärare till elev och fraser som lära för livet, har förskjutits något till att lärare och elever samspelar. Det sker genom att lärare ger individuell feedback och formativ bedömning, dvs bedömning för lärande. Jag har skrivit om formativ bedömning här. I formativ bedömning har reflektion, självbedömning men även strategier stor roll.

De strategier man tydligast kan se är:

Strategier för att planera, genomföra och utvärdera sitt arbete och sedan kunna förändra det som behöver justeras kan man träna i Europeisk språkportfolio. Dessa strategier tränar den metakognitiva förmågan.

När man använder sig av varandra i en grupp för att lära och ber om hjälp är det en socio-affektiv strategi, dvs formativ inlärning.

De kognitiva strategierna har jag skrivit om tidigare (se länk ovan) och det är på så sätt du lär dig, genom att t ex dra slutsatser, gruppera, förutsäga, avkoda (bottom-up approach), och skapa mening utifrån sammanhang och förförståelse (top-down approach).

Så för att skapa en god inlärningsmiljö så gäller det att medvetandegöra eleverna om hur de bäst lär sig, vad de behöver lära sig och hur de kan göra det på bästa sätt. Att de får reflektera över sin inlärning och att de får möjligheter att lära sig olika strategier är grundstenar i undervisningen. Det som jag gillar med Språkportfolion är att den är anpassad för eleverna i olika stadier och att de kan välja ut material de vill spara för att kunna titta tillbaka på och på så sätt se hur de utvecklas.

Ur Om strategier i engelska och modern språk (Lena Börjesson)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: